berggrenamanda.blogg.se

Idag har Nice vart i min ägo i 2 år. Tiden går fort ❤️ Vilken resa vi gjort, vart mycket upp och ner. Och vi har fått kämpa i motvind hela tiden, i stort sätt. Och när det väl går bra och framåt går jag och bryter foten. Allt arbete under vintern är som bort blåst känns det som. Och även hennes och vår första tävlingssäsong gick åt skogen. Allt har en mening tror jag dock. Det var inte meningen att hon skulle ut på tävlingsbanorna än.. Hon är inte redo att prestera som en tävlingshäst. Nu ska hon ist få bli mamma och få föl nästa år. Och jag kan uppfylla två drömmar 👉🏼 ta CE körkort och ta föl på henne. 

 

Det öppnas alltid nya dörrar, drömmar föds på nytt och ibland får man ta den längre vägen dit man vill komma. Jag och Nice har många år kvar tillsammans. Den hästen stannar hos mig för evigt. Och med henne stressar man inte fram något. Man rider henne så som hon vill bli riden. Ska man börja lära in tex skänkelvikningar skickar man in en ansökan haha! Annars får man ett helvete. För henne introducerar man nått nytt väldigt försiktigt och långsamt. Allt ska va på hennes villkor, ett riktigt sto ;) Som vid inridningen, kopplade man loss henne från linan och jag satt på. Då vägrade hon flytta sig en meter. En mer envis häst och med en så stor personlighet har jag aldrig stött på elr suttit på. Men när hon väl är med på noterna, är hon en dröm att sitta på. Och känslan hon levererar när hon dansar fram går inte beskriva. Den är otrolig. 

 

Jag tror att dräktigheten är bra för henne och i rätt tidpunkt. Hon behöver nog landa lite i sig själv efter dessa 2 år som ridhäst. Denna typ av häst är så himla lätt att förstöra. Och jag vill i framtiden ha en häst som är positiv, är arbetsglad, som håller för framtida tävlingar och träningar. En sund och frisk häst helt enkelt. Man ska skynda långsamt med hästar som har en framtid på banorna. 

 

Så resten av detta året fortsätter vi att traggla grunder och grunder och återigen grunder. Som dessa 2 år har bestått av. Sen 3 månader helt med vila sen kör vi igen. " månader innan fölning, en månad efter fölning med vila. Och efter det kanske vi är redo för tävlingar till hösten 2017. Jag har inte bråttom med nått, stressa fram nått halvdant kommer man bara få ångra riktigt mkt i framtiden. 

 

På bilderna nedan är det sjätte gången med ryttare på ryggen, första gången i paddocken och första gången själva! Duktig tjej :)

 

 Jag är så nyfiken på framtiden med denna hästen. Men ännu mer nyfiken på hennes blivande avkomma!